Handikappridning
 

Djuren betyder mycket för oss människor, både nytta och nöje, det är ett som är säkert.

 

När vår äldste son, som har flera olika sorters handikapp, rekommenderades ridning utav sin läkare fick han börja på ridskola i en handikappgrupp. Till en början satt en vuxen med på hästen med pojken framför sig och då var det bra med viktbärande hästar.

 

 

 

 Det var också då vi köpte Desdemona, vårt cobsto. Vi red på samma sätt hemma på henne, två personer på hästen. Idag kan vår son, trots att han har en vänstersidig hemiplegi (försvagning), inte kan gå eller använda sin vänstra hand att gripa med, sitta helt själv på hästen och hålla balansen både i skritt och trav!

 

 

För honom som inte har ett talat språk eller förmåga att själv företa sig så mycket har ridningen varit ovärderlig!

 

Han går fortfarande på ridskola, en dag i veckan, och detta ger honom både fysisk och psykisk stimulans. Ridning är en fin terapi. Det var framför allt för sonens muskulatur i benen som han rekommenderades ridning. Han hade nämligen genomgått en aduktortenotomi, ett ingrepp som innebär att man klipper av muskeln på insidan av låren för att motverka att de blir för starka och därför drar höftlederna ur led. Det var detta som hade hänt med pojken och för att undvika att muskeln växte ihop för snävt igen efter operationen behövde han rida för att sträcka ut musklerna. Sedan fick han balansträning och mental stimulans på köpet!
Ridning är något vi varmt kan rekommendera till den som har funktionsnedsättningar.